hemmagjorda reklamfilmer, kaffe, bullens pilsnerkorv och snabba cash. fin kväll med olivia! blev mycket skratt :)

varför är det så att man alltid lyckas förstöra saker? då menar jag allt möjligt också. bra chanser i livet, bra vänskap, kärlek, eller bara en själv. ingenting kan nånsin få vara helt, och stanna helt för evigt. man ska alltid hitta något sätt att förstöra. är det för att man är rädd att bli sårad eller att de ska gå åt helvete tillslut, så man medvetet förstör det för att få det gjort? jag tror det är rädslan. iallafall i mitt fall. det har blivit som en omedveten vana tror jag. jag är rädd för att komma folk för nära. är rädd för att lämna min trygga zon, rädd för att bli dömd? jag har min ostabila mur som bara rasar och blir svårare att bygga upp för varje gång. kan filosofera på det här i evigheter. och även när jag tror jag har svaret på alla frågor, blir jag osäker efter ett tag och börjar om. men vad skulle då livet vara om allt var lätt och bra.