Det känns som att vi redan börjat, sakta men säkert, säga hejdå.
Vi har fortfarande tid kvar, varför inte göra det bästa av det? För min skull.

Det bästa med att vara för sig själv är att man får så mycket tid att tänka.. på
allt som hänt och kommer hända. Och det som händer just nu.. så mycket på
så kort tid.. jag är bara förvirrad, jag vet inte vars jag ska ta vägen. Men det är bättre
nu än det har varit på hur lång tid som helst. Mycket bättre.. stort tack till er som
håller mitt humör uppe, extra tack till dig, och mamma.